Tennisarmbåge och golfarmbåge

Symptom

Symptomen varierar beroende på om det gäller tennisarmbåge eller golfarmbåge. Gemensamt för båda tillstånden är att de vanligtvis kommer ”smygande”, dvs. att det startar med en känsla av obehag på ena sidan av armbågen och därefter ökar till att bli mer påtagliga besvär.

• Tennisarmbåge: Vanligast vid tennisarmbåge är en smärta på utsidan av armbågen som kommer vid aktivitet. Det kan vara något så enkelt som att lyfta en kaffekopp, ta mjölkpaketet ur kylskåpet eller tömma en diskmaskin. Oftast upplevs inga besvär i vila, men vid akut/kraftig tennisarmbåge kan en konstant molande värk runt knölen på utsidan av armbågen kännas.
• Golfarmbåge: Liksom tennisarmbåge, är det vanligast att golfarmbågen gör ont vid aktivitet och inte i vila. Värk på insidan av armbågen kan t.ex. upplevas när man tvättar ansiktet, bär en bricka eller vrider ett dörrhandtag. Det är också vanligt att vara stötkänslig mot knölen på insidan av armbågen.

Orsak och förekomst

Namnet till trots, är golf- och tennisarmbåge mycket sällan kopplat till golf eller tennis. Den vanligaste orsaken till besvär är snarare att handen har använts repetitivt och för mycket, något som på engelska kallas ”repetitive stress injury”. Golf- och tennisarmbåge uppstår oftare efter 40 års ålder. Tennisarmbåge är ofta knutet till tangentbordsarbete och arbete med mus. Golfarmbåge är oftare kopplat till fysisk överansträngning.

Diagnos

Dessvärre är både golf- och tennisarmbåge ofta så kallade ”slaskdiagnoser” – dvs. diagnosen sätts på allt som har med smärta på utsidan respektive insidan av armbågen att göra. Det viktigaste är därför att få en bra bedömning och en korrekt diagnos innan eventuell behandling tar vid.

Följande undersökningar anser vi är viktiga vid misstänkt golf- eller tennisarmbåge:

Klinisk undersökning
Det är vanligt att golf- eller tennisarmbåge kommer som en följd av att något annat i handen eller armen inte fungerar optimalt. En noggrann undersökning av hur armen och handen fungerar är därför viktig. Det är t.ex. vanligt att vid tennisarmbåge ha en nervinklämning nedanför armbågen av radialisnerven, samt att vid golfarmbåge ha en nervinklämning på armbågens insida av medianusnerven,ofta kallat lacertus syndrom.

Ultraljudsdiagnostik
Genom att undersöka armbågen med ultraljud kan man se om det finns andra förändringar i armbågen som kan ge smärta och framförallt hur senfästet ser ut. Vid långvarig tennis- eller golfarmbåge är det vanligt att senfästet blir förändrat med exempelvis bristningar, förtjockning av senfästet och/eller ökad kärlinväxt. Allt detta styr vilken behandling som är lämplig.

Behandlingar

Konservativ behandling
Vid lindriga symptom eller tidiga besvär inleds behandlingen ofta med sjukgymnastik, förändring av ergonomin på arbetsplatsen och ibland antiinflammatorisk medicin eller kortisonspruta. En del patienter svarar även bra på naprapatibehandling som stötvågsbehandling.

Plasmabehandling
Behandling med kroppsegen plasma som innehåller kroppens egna läkningsfaktorer kallas även för ACP- eller PRP-behandling. Denna typ av behandling kan vara aktuell vid långvariga besvär med golf- eller tennisarmbåge. Behandlingen innebär att ett blodprov tas armen. Blodet centrifugeras sedan så att de röda blodkropparna och plasman separeras. Därefter injiceras plasman i den inflammerade senan under vägledning av ultraljud. Behandlingen behöver ofta upprepas, så att totalt 2–3 injektioner ges med en veckas mellanrum.

Efter behandling med plasma är det vanligt att få en stödskena att använda under några veckor för att avlasta senfästet. Därefter är det dags att påbörja rehabilitering under ledning av sjukgymnast. Läkning kan ses med ultraljud efter cirka 6–8 veckor, men en ömhet kring själva knölen på ut- eller insidan av armbågen hänger ofta kvar upp till 3–6 månader. Läkning av golf- och tennisarmbåge tar tid!